Säg om du hör mig.

 

Förra helgen var vi, jag och Bekka, och hälsade på David i London. Så himla fint att se honom igen. Vi gick på museum, i affärer och hängde med folk. Och sen dess har jag varit sjuk. 

Men när jag blir för full för att sjunga kan vi promenera hem i GBG-regn.

 

Hade en väldigt fin Göteborgshelg med fina vänner och nya bekantskaper. I fredags tog jag och Alexandra tåget upp och gick på stan och åt lunch/middag och fikade innan vi åkte åt olika håll. Jag mötte upp Bella på centralstationen för att sedan ta spårvagnen hem till henne i Västra Frölunda, väl där gick vi för att handla lite och sedan hem till henne och lyssnade på julmusik och byggde ihop ett pepparkakshus innan vi somnade lite för sent.

 

På lördagen vaknade vi lite för tidigt för att åka till Lindome för att gå på julmarknad som en scoutkår höll i. Det var kallt och fint och till slut blev det soligt. Sedan åkte vi tillbaka in till Göteborg och mötte upp Alexandra och hennes kompis Maj + hennes pojkvän Johan, vi tog spårvagnen till Majorna för att gå Röda Stens julmarknad. När vi kände oss klara där åkte vi hem till Maj och lagade mat och drog sen ut på stan. Det var dock fint till en början men slutade med tårar på Jazzhuset. 

 

 

Igår vaknade vi lagom tidigt och klev upp och drack kaffe och lyssnade på julmusik innan vi började koka soppa och spela lite sällskapsspel. Sen blev klockan så mycket att jag var tvungen att gå till språvagnen och åka till centralen och möta upp Alexandra för att ta bussen hem igen. Så himla fin helg ändå, tycker om Gbg. 

 

 

 

Jag är så trött på Stockholm alla lever samma liv/ Stockholm blir aldrig min stad/ Min sans har jag förnekat och min hemstad har jag glömt/ Stockholms natt är dränkt i ljus det enda jag saknar här nu är du

Tänker att jag borde berätta om vår Stockholmshelg. Om hur dåligt jag mådde samtidigt som det nog delvis var ganska fint, stundvis. 

 

 

Vi kom fram till Stockholm sent på kvällen på fredagen och därav tänker jag börja på lördagen. När vi på morgonen/förmiddagen lyckats avklara både lite secondhandfyndande och Taco-lunch  tog vi tåget in till stan för att möta upp Alexandra för att gå i lite affärer. Vi strosade runt och önskade att vi hade lite mer pengar när vi såg allt fint. Men fick iallafall med mig en blommig lite tjockare tröja från Monki. Tvekade ett tag (som vanligt) men tänkte att eftersom att Monki faktiskt inte finns här så kan jag inte ångra mig sen om jag inte köper den. Sen kramade vi Alexandra hejdå och tog tunnelbanan till Slussen för att sedan leta upp Hermans för lite vegetarisk buffé. Även om det var väldigt gott så var det kanske inte ett optimalt besök då både jag och Emelie var nere pga saker som gått emot oss och känslor en inte riktigt vet var en ska göra av. När maten var uppäten och vi var mätta osv gick vi tillbaka för att möta Nicklas.

 

 

Vi virrade iväg till nån bar på söder som vi inte hittade till och tog tunnelbanan till Hötorget då Emelies kompis tyckt att vi skulle komma dit för att Kristian Antilla skulle spela. Dock var han sen så vi orkade inte sitta kvar där, istället tog vi oss tillbaka till söder för att hänga en stund på Dovas. När vi fått nog gick vi till McDonalds innan vi tog tåget hem och sjöng Krunis hela vägen hem från Runö.

 

 

På söndagen tänkte vi att vi skulle få sova ut åtminstone litegrann. Och när vi var vakna och redo att bege oss iväg gick vi bort till scoutstugan för att se hur det nya köket + seniorrummet såg ut. Sedan tvingade jag med Emelie upp på hackstabacken, det var ju ändå en av de saker jag saknat mest. Dock var det väldigt dimmigt så en såg inte speciellt mycket, men det var fint att få andas lite skogsluft igen. 

 

 

Sen begav vi oss till stationen för att åka in till stan igen. Den här gången för att besöka moderna muséet. Vi kände att det var en himla bra idé att fika först så att blodsockernivån inte skulle sjunka ännu mer. Sen gick vi in och började med att se utställningen skulptur efter skulptur där elefanten helt klart var favoriten. När vi kände oss klara där och jag blivit tillsagd på engelska att jag inte fick ha ryggsäcken på mig gick vi vidare till fotoutställningen som jag var så himla himla pepp på. Det var fotografier från 29 olika fotografer, från Christer Strömholm till idag. Och det absolut finaste var ändå att få se några av Lars Tunbjörks bilder i verkligheten. Han är nog ändå min favoritfotograf. 

 

Sedan tog vi oss hem för att äta middag, gosa lite med en katt och hänga med Daniel resten av kvällen. Det var så himla fint att träffa Daniel igen. Har väl saknat honom en del eftersom att han är expert på att få en att skratta pga berättar så mycket konstigt jämnt och råkar alltid ut för så konstiga saker. Fick också en födelsedagspresent av honom, som kan ha varit den konstigaste presenten jag någonsin har fått - en mugg med Ola-Conny och Morgon... Men om en tänker på att den är från han så är det egentligen inte så konstigt längre.

 

Och på måndagen tog jag tåget hem runt 11 och lämnade Emelie ensam kvar. Sa att jag skulle vara nervös fram tills att hon satte sig på tåget hem dagen efter, och det var jag nog också. 

 

You always were just like a bird in the sky.

Här kommer yttligare lite Kroatien bilder, bättre sent än aldrig och kanske lite i brist på annat. 

När vi åkte från Dubrovnik åkte vi till en halvö där pappas släktingar hade hyrt ett hus, och att åka bil alldeles för länge till dessa vyer är ju inte helt fel. 

När vi vaknade morgonen därpå åkte vi över till Korcula, vilket är den ö där Marco Polo är född. Så där gick vi omkring i mysiga gränder och åt glass innan vi tog båten över till fastlandet igen.  

Sedan hängde vi på stranden resten av dagen innan det var dags att bege sig tillbaka till Makarska igen. 

För att komma ifrån halvön så var man tvungen att åka på slingriga vägar längst med bergen, vilket vi ju gjort kvällen innan också, men eftersom det var mörkt då så märkte vi inte av hur högt upp vi faktiskt var. Oerhört fint var det i varje fall. 

Vi stannade till vid en vinodling och köpte lite vin och träffade på denna söta katt.

Och än en gång fina vyer, vet inte hur många sådana här bilder jag har, men det var ju så otroligt fint. 

Dubrovnik.

 

Eftersom att det hänt så ofantligt mycket den senaste tiden har jag inte riktigt haft tid att visa några fotografier från Kroatien. Men här är från dag 2 när vi hängde i Dubrovnik, gick i mysiga gränder, fikade och promenerade på muren och sånt. 

Och jag kan inte stå still.

 

Dag 1 i Makarska. Vi gjorde oss lite hemmastadda i lägenheten, var i en mataffär och handlade, promenerade längst strandpromenaden och kollade runt lite i byn.

Du har vart ute i världen i flera år.

 

Från dag 1 i kroatien, när vi åkte bil längst kusten från Split till Makarska. Så himla himla fint. 

 

July, don't die.

Och jag är hemma igen... Tänker såhär att jag bara visar lite instagrambilder tills kamerabilderna är redo att visas och att jag berättar mer då! 

 

 

Och astronauterna kan känna det långt bort.

Jag må ha en förkärlek till Skåne, men Småland alltså... Småland ligger inte långt efter. Har haft en av de bästa helgerna på länge trots att vädret inte visade sin bästa sida. 

 

Kom fram runt tiotiden i fredags och åkte och fikade litegrann innan vi åkte till Kosta. Väl framme åkte Johnny iväg och jobbade medan jag och Eva gick bort till outleten och kikade lite. Fyndade en muminmugg och en diskhandduk med mumin. (Såklart). 

På kvällen åkte vi hem till min morbror och grillade och hängde där majoriteten av kvällen. När vi kom hem satte vi oss och knåpade på charader och lite sånt kul till lördagen. 

 

I lördags åkte vi på förmiddagen ut till en stuga mitt i skogen vid en sjö. Det är helt ärligt ett av de mysigaste ställena jag vet. Ingenting utom naturen hörs. Så vi plockade ihop lite fiskespön och åkte ut i två båtar. De andra fiskade medan jag mest satt och njöt av lugnet och ljudet av årorna som mötte vattnet. När en fisk fåtts upp bestämde vi oss för att ro i land igen. Vi stuvade in oss i bilarna och åkte iväg och hämtade sådant vi glömt och några fler personer. 

 

På eftermiddagen var alla tillbaka och vi började grilla lagom till att det började regna. Och när maten var uppäten lekte vi charader och med andra ord fast med lappar som vi skrivit kvällen innan. Fick också släkten att leka fotleken. Så himla kul det var. Och det verkade dem också tycka, så det var ju bra. 

 

När det började bli lite sent åkte nästan alla hem (vi var tre kvar). Så vi tre satt på altanen till stugan och pratade om ca allt och ingenting. Men den tredje blev trött när klockan närmade sig ett och gick och la sig. Men jag och min kusin satt kvar. Drack öl, pratade om sådant som är fint men också sådant som gör ont och är jobbigt. Han är nog en av mina bästa personer ändå. Så där satt vi och pratade tills det började ljusna lite smått och gick och la oss när klockan närmade sig fyra. 

 

 

Vi sov ganska länge på söndagen och sen kom min morbror+fru ut med kaffe och te till oss (<33) som vi drack innan vi började städa ur stugan. När vi var klara med och skulle gå ut till bilarna så öppnade sig himlen och det regnade något fruktansvärt mycket, men jag tyckte mest det var mysigt. Så vi satt kvar ett tag till tills vi insåg att det inte skulle sluta regna på ett tag. 

 

När vi kom hem igen orkade vi inte göra många knop så jag satt och läste medan de andra vilade sig/satt vid datorn. Men när alla kände sig någorlunda pigga så placerade vi oss vid köksbordet för att spela lite sällskapsspel. Så himla mysigt. Sen blev vi hungriga och åkte och köpte pizza och åt den tillsammans med en film. 

 

 

Och igår spelade jag och kusin också en massa sällskapsspel då Eva skulle iväg och jobba. Och när klockan slog fyra åkte vi ifrån Kosta mot Växjö och vid fem satte jag mig på ett tåg mot Stockholm. 

 

Som ni hör har det ju varit världsmysigt. Tycker så mycket om dessa människor. 

 

Hela livet var ett disco, men hur kunde det bli så svårt?

 

När det känns som om du gjort allt, sagt allt men inte får några svar.

 

Du säger att du lever bara när du drömmer.

 

And if your heart wasn't such an ocean, I wouldn't sink like a stone.

 

 

 

Let's not try to figure out everything at once.

 

3 från London genom engångskameran.

Jag blev så trött på mig själv, jag blev så destruktiv och du fick inte följa med.

 

Let me go, let me go.

 

 

I London blev en del av mig kvar.

 

London genom telefonen tills jag orkat kolla igenom och redigera de 300 bilderna jag fotade. Men London var fint och ville helst inte åka hem igår.

Ser jag röken från Tekniska Verken är jag snart hemma igen.

I söndags tog jag bussen till Linköping för att i ett dygn hänga med Hanna. Vi anlände till klockan 11 (då hon hoppade på bussen i Nyköping) och tog oss hem till henne för att lämna av våra grejer. Och sedan gick vi ut på upptäcksfärd. 

Första målet var ett jättemysigt café precis vid ån(?) Ett fik som min kompis moster äger och allt är hembakat. Med massa udda koppar och annat mysigt. Är nog väldigt fint på sommaren också då man kan sitta ute i en stor trädgård. När vi ätit upp våra mackor och druckit upp teet (saften, som Hanna tyckte var helt fantastisk) gick vi vidare. Nästa stopp var Coop, då vi båda finner det mycket rogivande att strosa omkring i mataffärer så tog vi såklart den största. Och påbörjade vår långa promenad på runt 4 km. 

På vägen dit gick vi förbi en vägg där de skrivit massa olika saker på kakelplattor. Hanna var kall och rastlös så fick inte stanna och läsa på dem, men denna hann jag se. 

Sen tog bilderna från dagen nästan slut, iallafall från vår promenad, handlande och matlagande. Men när vi kom fram till dit vi skulle köpte vi oss ännu än macka, för att orka med. Så himla trötta. Och efter vi handlat tog vi bussen tillbaka.

 

När vi var tillbaka hos Hanna lagade vi mat (jag) och hon städade samtidigt som vi gjorde en citronpaj. När maten var uppäten, allt var färdigstädat och citronpajen färdig gick vi ut på promenad. 

Vi gick genom skogen och träffade på lite djur (en ko, får och getter). ↑ Sen vandrade vi vidare till Gamla Linköping.

Så himla fint och mysigt!!! 

Sen gick vi tillbaka och fikade på citronpajen med hennes korridorskompisar, innan vi stängde in oss på hennes rum och låg och pratade tills vi somnade. 

 

Och i måndags gick min buss 8.00, så vandrade igenom ett regnigt morgonLinköping med Lasse i öronen och det var så himla mysigt trots att det var lite svårt att hitta. 

 

Helt klart ett bra dygn.

 

Men även skuggorna blir större nu.

 

Vi kunde ha den bästa tiden i våra liv, men jag tror inte att vi lever så länge till.

 

Har fortfarande en del bilder från Köpenhamn att visa.