Tänker att jag borde berätta om vår Stockholmshelg. Om hur dåligt jag mådde samtidigt som det nog delvis var ganska fint, stundvis. 

 

Vi kom fram till Stockholm sent på kvällen på fredagen och därav tänker jag börja på lördagen. När vi på morgonen/förmiddagen lyckats avklara både lite secondhandfyndande och Taco-lunch  tog vi tåget in till stan för att möta upp Alexandra för att gå i lite affärer. Vi strosade runt och önskade att vi hade lite mer pengar när vi såg allt fint. Men fick iallafall med mig en blommig lite tjockare tröja från Monki. Tvekade ett tag (som vanligt) men tänkte att eftersom att Monki faktiskt inte finns här så kan jag inte ångra mig sen om jag inte köper den. Sen kramade vi Alexandra hejdå och tog tunnelbanan till Slussen för att sedan leta upp Hermans för lite vegetarisk buffé. Även om det var väldigt gott så var det kanske inte ett optimalt besök då både jag och Emelie var nere pga saker som gått emot oss och känslor en inte riktigt vet var en ska göra av. När maten var uppäten och vi var mätta osv gick vi tillbaka för att möta Nicklas.

 

Vi virrade iväg till nån bar på söder som vi inte hittade till och tog tunnelbanan till Hötorget då Emelies kompis tyckt att vi skulle komma dit för att Kristian Antilla skulle spela. Dock var han sen så vi orkade inte sitta kvar där, istället tog vi oss tillbaka till söder för att hänga en stund på Dovas. När vi fått nog gick vi till McDonalds innan vi tog tåget hem och sjöng Krunis hela vägen hem från Runö.

 

På söndagen tänkte vi att vi skulle få sova ut åtminstone litegrann. Och när vi var vakna och redo att bege oss iväg gick vi bort till scoutstugan för att se hur det nya köket + seniorrummet såg ut. Sedan tvingade jag med Emelie upp på hackstabacken, det var ju ändå en av de saker jag saknat mest. Dock var det väldigt dimmigt så en såg inte speciellt mycket, men det var fint att få andas lite skogsluft igen. 

 

Sen begav vi oss till stationen för att åka in till stan igen. Den här gången för att besöka moderna muséet. Vi kände att det var en himla bra idé att fika först så att blodsockernivån inte skulle sjunka ännu mer. Sen gick vi in och började med att se utställningen skulptur efter skulptur där elefanten helt klart var favoriten. När vi kände oss klara där och jag blivit tillsagd på engelska att jag inte fick ha ryggsäcken på mig gick vi vidare till fotoutställningen som jag var så himla himla pepp på. Det var fotografier från 29 olika fotografer, från Christer Strömholm till idag. Och det absolut finaste var ändå att få se några av Lars Tunbjörks bilder i verkligheten. Han är nog ändå min favoritfotograf. 

Sedan tog vi oss hem för att äta middag, gosa lite med en katt och hänga med Daniel resten av kvällen. Det var så himla fint att träffa Daniel igen. Har väl saknat honom en del eftersom att han är expert på att få en att skratta pga berättar så mycket konstigt jämnt och råkar alltid ut för så konstiga saker. Fick också en födelsedagspresent av honom, som kan ha varit den konstigaste presenten jag någonsin har fått - en mugg med Ola-Conny och Morgon... Men om en tänker på att den är från han så är det egentligen inte så konstigt längre.

Och på måndagen tog jag tåget hem runt 11 och lämnade Emelie ensam kvar. Sa att jag skulle vara nervös fram tills att hon satte sig på tåget hem dagen efter, och det var jag nog också.