I hate myself for:
- losing you
- missing you
- loving you
- wanting you
- hating you
- kissing you
- texting you
- writing to you
….
- being too ugly
- being too bitchy
- being too insecure
….
- not being perfect
- not loving anyone right
- not having someone love me
No one likes me. No one wants to be friends with me. No one wants to date me.
I just want to be happy for you. I'm sorry, but i can't.
Varför ska det vara så svårt för?
Kan någon skänka mig kunskapen att vara glad för eran skull.
Även om ni sårade mig?
Jag vill verkligen kunna vara det, men det är svårt.
MORE THOUGHTS
Hur kan saker ändras sådär snabbt?
Från att vara en bra dag, till att vara en av dom sämsta på länge?
Jag vet inte, men så är det iallafall.
Det är som förut igen.
Om dagen började bra, så slutade den dåligt.
Om dagen började dåligt, så slutade den bra.
Kanske börjar bli gamla jag igen?
Hoppas verkligen inte det.
Då kommer det bli som på enhagen och IMR, som hela min skolgång.
Vill verkligen inte det.
Jag vill vara glad!
Men det är väl inte det lättaste.
Vet verkligen inte vad jag ska ta mig till just nu.
Ni gör det inte direkt lättare för mig.
thoughts
Det känns som att min klass har fått fel bild av mig.
Men jag vet inte.
Vet inte riktigt själv vad jag har för bild av mig själv.
Så det kanske är bra.
En ny början. Det kan väl inte skada?
Eller?
tankar.
Så mycket tankar, men så svårt att formulera dom där meningarna.
Meningarna som ska förklara, förklara hur jag mår.
Det är svårt, svårare än vad man tror.
Jag vet hur jag mår, men jag vet inte hur jag ska få ut dom känslorna som meningar ur huvudet.
Vad jag än säger så blir det fel.
Om jag försöker föklara så kommer det sluta med att du slutar prata med mig.
Även fast du inte pratar med mig nu.
Även om jag önskar att du gjorde.
Ett ''hej'' från dig i korridoren, får mig så himlans glad.
Om jag bara kunde säga vad jag egentligen känner.
Men jag är rädd för att det aldrig kommer att gå.
Inte till dig i alla fall.
