July, july, july don't go too soon, don't die.

Nu är jag tillbaka i Stockholm, och det kändes på riktigt jobbigt att lämna lilla Halmstad. Har ju liksom äntligen kommit iordning i lägenheten och sådär så ville bara stanna och fixa ännu mer. Men på ett plan känns det skönt att ha gått igenom den här Halmstadsvistelsen och allt som den har inneburit, tror den har varit väldigt viktig. 
 
Jag har liksom insett att det är i Halmstad jag ska vara den kommande tiden, så jag har tackat nej till det jag sökte i våras inför hösten. Jag ska vara kvar i Halmstad och jag ska vara kvar på kulturprogrammet. Å andra sidan har jag behållt min reservplats på distanskurs och sökt en till. Tänker att läsa dubbelt kan väl inte vara allt för jobbigt om den ena dessutom är på halvfart. Och under min 1,5 vecka i Halmstad hann jag med så himla mycket fint. Jag hann träffa saknade personer och nya bekantskaper. 
 
I onsdags förra veckan mötte jag upp Alex, Sara och Paula för att vika nollebrev som skulle skickas iväg till de blivande nollorna. Hade räknat med att det skulle ta lång tid med tanke på mängden papper som skulle vikas, stoppas i kuvert, skrivas adresser på, klistras ihop och stämplas. Men det gick ganska fort. På eftermiddagen gick jag över till Alex (lyckan över att vi bor typ 50 meter ifrån varandra <3) och åt middag och drack öl och pratade om livet innan vi gick ned till stan för att möta upp Tina och Emelie för att dricka sangria och se Faråker spela på Tillsammans. Det var så fint och jag grät till Lycklig död. 
 
 
På torsdagen mötte jag upp Hannah för lunch, efter diverse velande bestämde vi oss för att köpa med oss plocksallad och satte oss i en park. Det var kalasfint att träffa henne och prata om allt från musik till politik. En borde träffa nya personer lite oftare. Sen på kvällen såg jag och P på Harry Potter, vi har bestämt oss för att se om alla HP, och hittills har vi sett två stycken. 
 
I fredags hängde jag på stranden med David, Astra och Davids lillasyster + pojkvän. Så himla skönt och välbehövligt med lite strandhäng när vädret faktiskt tillåter. Och på kvällen blev jag halvt medtvingad på fest vilket ändå blev väldigt fint. 
 
 
I lördags skulle vi se The Stomping Academy så jag, Alex och Patrik tog ett försenat tåg mot Gbg och hoppade av i Varberg. Vi letade upp parken där de skulle spela och gick iväg på jakt efter en mataffär för att införskaffa lite plocksallad. När det var gjort gick vi tillbaka och väntade på att det skulle börja. Och åh så bra det var. Hade dock extrem ångest igenom hela konserten så efter halva var jag nära på att gå därifrån pga orkade ej bryta ihop. Men lyckades hålla mig samman. När vi kom tillbaka till Halmstad några minuter i tio gick jag ner till stan och mötte upp David och Astra för att se Hagaliden spela på Tillsammans. Vi satte oss vid Nissankanten i ett gäng lediga solstolar och pratade sånt som är fint och sånt som skaver och drack söta kaffedrinkar. Alltså de personerna <33. När det blev lite för kallt gick vi hem till David och efterfestade och gjorde Irish tea, istället för Irish coffee, och det blev över förväntan (- sjukt gott).
 
 
Sen på söndagen kom min familj ned och vi gjorde väl egentligen ingenting speciellt. Målade väggar, var i Falkenberg osv.  Men det känns ändå litelite skönt att vara hemma här igen. Saknar dock redan Halmstad och allt vad det innebär just nu. Men åker ju tillbaka för hösten om ca 2,5 veckor och det är en tanke som känns väldigt lättande. Men först väntar en vecka i Sthlm och sedan en veckas scoutläger. Är orimligt pepp. 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0