Färgar håret mörkt i ett försök att inte tappa bort mig själv alldeles för totalt. 

Lyssnar på Jennie Abrahamson för det är det enda som får mig att tänka på annat. 

Bryter ihop, tar mig samman och bryter ihop igen, om och om igen. 

Får te på posten och tänker att det var det bästa som kunde hända idag. 

Försöker läsa kurslitteratur skriven på 40-talet men tappar bort mig titt som tätt och förstår inte riktigt vad jag läser.

Försöker tänka att detta kanske kan lösa sig ändå.

Kanske, känns dumt att hoppas.