Jag älskade stjärnorna som glittrade på himlen över tallarna.

"Det är lätt att tänka bakåt när förvirringen tar fart"
Och kanske är förvirring det enda det är. 
Eller kanske är allting klarare än vad det någonsin varit. 
Jag vet inte. 
 
Den här helgen har väl varit fin trots allt, trots att jag har känt mig nere. 
I fredags gjorde jag och Emelie pizza, som vart så himla god. Och sen spelade vi ett gäng partier skip-bo, även med Alexandra och Victor som kom förbi en stund. När alla sedan gått satt jag på golvet, drack te och var så himla nere. Som att jag bara slogs av en vägg av tomhet. Efter ett tag kom David förbi och vi satt på balkongen och drack te och han försökte få mig att må lite bättre. Det var fint. 
 
 
Igår hände det inte mycket spännande alls, promerade lite och på eftermiddagen efter att ha pratat med Bella i någon timme cyklade jag bort till Emelie och drack te. När jag kom hem såg jag remake igen (tycker om den så mycket) och pratade med Tobias i närmare två timmar. 
 
Och idag är allting ganska grått och jag ska träffa släktingar och skype'a med min faster på andra sidan atlanten. 
Har sån himla söndagsångest och imorgon tar jag över högskolans instagramkonto i två veckor. Så himla nervös. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0