Samtidigt som jag känner lite för mycket, känner jag ingenting alls. Allting har en fram- och en baksida och jag vet inte hur jag ska handskas med kontrasterna som är alldeles för stora. 

Imorse vaknade jag till nyheten att Kristian Gidlund är död. Jag vaknar också till påminnelsen om att Lasses nya album Hosianna släpptes idag (Som förövrigt är hur himla bra som helst.) Kontraster. 

Och idag flyttar jag.