Min sans har jag förnekat och min hemstad har jag glömt.

Den här veckan har bara varit ångestångetsångest. Har haft tentavecka och allt har bara gått svindåligt. Så det slutade med att jag skickade in tentan utan att svara på sista fråga vilket gör att jag kommer få mitt första U. Och egentligen är väl inte det en så stor grej eftersom att det går att komplettera och skriva om osv. Men min prestationsångest ba' äter upp mig. 
 
 
Men i alla ångestattacker har jag ändå hunnit med lite fint. Till exempel har det varit flera dagar av fint väder vilket gjort att det känts som vår, men så ba' vaknade vi upp till snö igår. Aja, snart är februari slut och då kan det väl bli vår på riktigt. Har även fikat och veckohandlat med Bekka. 
 
Och i söndags var det ju alla <3-dag. Är ju egentligen som vilken himla dag som helst. Så började dagen med att panikgråta över tentan innan jag tog mig i kragen och mötte Pontus för att handla mat. Sedan ägnade vi kvällen åt att laga mat och baka och se på film. Och att jag fick välja film var ju trevligt, för en gångs skull. Tur att han inte tyckte att den var dålig! 
 
Och nu är det en helg utan plugg i väntan på att nästa kurs börjar på måndag. Så ska mest städa och läsa böcker hade jag tänkt. Och hoppas på fint väder så att en kan gå på en lång promenad eller två. 

Och det här är den svåraste av månader, ingen vet om isen håller eller går av.

Jag tänker jämt att jag ska bli bättre på att fotografera och dokumentera igen. Men likförbannat händer inte det när jag väl hittar på något. Det är som att det liksom försvunnit ut ur mina tankar att jag ska fotografera. 
Sen sist har det iallafall hänt litegrann. 
 
I onsdagskväll smsade David och skrev att jag skulle komma till museet där han jobbar, så jag skrev till Bekka och tvingade med henne. Då vi pratat så länge om att vi ska gå dit när David jobbar. Vi fick en rundvandring på alla utställningar, och sedan fikade vi caféet och köpte vykort. Så mysigt kvällsbestyr och välbehövlig paus i pluggandet. 
 
 
I lördags hade jag min stressigaste dag på så himla länge. Då jag pluggade och hetsstädade, fikade med Henke, lämnade Pontus öl och åt middag med Bekka. Och däremellan stressade fram och tillbaka till stationen/stan och fick min kånken fylld med öl. Men det var en fin dag ändå, och så välbehövligt med middag och Madicken på en lördagskväll. Och sedan smsade jag Tobias för första gången på evigheter, och det var också fint och välbehövligt. 
 
Annars försöker jag mest ta mig igenom Foucaults Vansinnets historia under den klassiska epoken, och all annan kurslitteratur. Men vill egentligen mest bara skönlitteratur och sova. Är så trött konstant och vet inte vad det beror på, mer än att jag de senaste nätterna sovit så himla dåligt. Behöver vår nu så att jag kan bli mig själv igen. 
 
 

I februari var det bottenfryst i Mälaren // vad ska man göra ända fram till maj?

Jag har kommit in i någon slags pluggbubbla där det enda jag gör är att plugga, med pauser för att scrolla igenom instagram och twitter emellanåt. Känner mig så stressad trots att jag hunnit plöja igenom en hel del kurslitteratur och trots att tentaveckan inte börjar förrän i slutet av nästa vecka. Bortsett från ett examinerande seminarium på tisdag. Men känner mig egentligen ganska lugn. Konstig känsla det där, kombinationen stress och lugn. 
 
Annars skriker min kropp mest efter vår och sol. Att inte behöva tänka på att klä sig så varmt som möjligt, att bara få dra på sig ett par strumpbyxor och en klänning. Det hade varit skönt. 
Annat min kropp skriker efter är att få läsa skönlitteratur, och jag försöker att varva kurslitteraturen med det. Men efter att ha läst så mycket kurslitteratur känner en inte riktigt för att läsa något annat. En vill mest bara sova eller så på serier en inte behöver tänka till. 
 
 
Tänker hela tiden att när solen kommer fram så kommer jag också fram. Det känns lite som att jag gått i ide den senaste tiden. Orkar liksom inte vara så social och träffa folk. Även om R sa att jag blivit mer social på senaste tiden, och det är ju fint att andra kan märka sådant när en själv inte riktigt gör det. 

RSS 2.0