Jag är såå bra på att förstöra allting. FAN

Fan. Jag ska alltid försöra allting. Nu finns inget av detta kvar. Allt är som bortblåst. Bara för att jag är så jävla feg och inte vågar säga vad jag tycker/känner. Men jag får ta och leva med det här. Men snälla fortsätt prata med mig? Din tystnad verkligen dödar mig. Jag orkar inte det. Inte nu iallafall. Jag behöver dig. Som vän eller vad som helst. Men om du inte vill ha med mig och göra så förstår jag det. För jag skulle inte vela ha med mig själv och göra. Jag hade inte velat träffa mig själv. Så det är väl tur att jag är jag så jag slipper träffa mig själv.
Men det är upp till dig. Jag kan nog inte påverka dig. Det är ditt val. Om du inte vill träffa säg det istället då.